Mikrober och sjömat på framtidens tallrik

Hur ska vi klara framtidens matförsörjning och vad kommer vi ha på tallriken? Enligt Christina Cheng, trendanalytiker och livsmedelsstrateg, är ”food tech” en del av lösningen.

– Vi behöver äta både mer naturligt och mer högteknologiskt i framtiden, säger Christina.

Hållbar mat och frågan om hur matförsörjningen kommer att se ut i framtiden är en fråga som engagerar trendanalytikern Christina Cheng – inte minst med hänsyn till klimatförändringarna. För att förstå vad som tillslut kommer hamna på tallrikarna, siar Christina om en omställd matproduktion. – Vi kommer behöva ställa om på global nivå. Vi kommer inte kunna förlita oss på mat från odlad mark, utan måste titta på alternativ. Gårdsfisk är ett exempel, att man odlar fisk på land i stora slutna kretslopp där man kan dra nytta av näringen i fiskens bajs för att göda grönsaker. Vattnet renas i en sluten process och kväveutsläppen minskar. Just den typen av cirkulära flöden är framtiden, snarare än att äta insekter, enligt Christina.– Vi har inget kulturellt arv att äta insekter här i Norden, och inte ens i Thailand, där man exempelvis äter gräshoppor som snacks, utgör insektsprotein en basföda. Det behövs enorma mängder för att mätta och med ett kilopris på 1 000 kronor för mjölmask och syrsor blir det för dyrt, spår Christina.

Fokus på säsongsbaserat

Utbudet i framtidens butiker kommer troligtvis att se annorlunda ut.

– Vi kommer nog inte att ha paprika och avokado året om. Det kommer se tråkigare ut i grönsaksdisken, men det är inte hållbart att ha fullt utbud av färsk frukt och grönt året om, tror Christina.

I gengäld kommer säsongsvariationen att öka och lokal mat vinna mark. Ett riktmärke är att 80 procent av våra råvaror bör komma från den region vi lever i, och 20 procent utifrån.

Ogräs och nygamla grödor

Vi kommer också behöva titta på nya ätbara alternativ från växtriket. Enligt Christina finns många råvaror som går att äta, om vi bara vidgar vår syn på vad som är ätbart. Invasiva ätbara lupiner och parkslide till exempel.

– Det är dags att plocka upp gamla grödor vi tidigare odlat och ätit som proteinbas, som gråärt och bondbönor, säger Christina.

Utmaningen är att hitta goda sätt att laga dessa råvaror.

– Jag ser ett stort, mer smakdrivet, intresse för växtriket, som vågar sig bortom de givna köttreferenserna. Vi kommer äta mer växtbaserat, men lösningen är inte vegetariskt ”korv”.

Kött kommer vara en lyxvara. Vi kommer äta mindre men bättre kött, spår Christina.

odlat kött faller på prislappen

– Vi skriker redan nu när matpriserna går upp, men mat kommer bli dyrare eftersom vi måste ställa om matproduktionen, menar Christina.

Framtidens matproduktion bygger på regenerativt jordbruk och agroekologi. Det handlar om att stärka och förbättra naturliga ekosystem med fokus på att förbättra jordhälsan – främst att öka kolinlagringen i jordarna – och den biologiska mångfalden. Såväl FN som IPCC (FN:s klimatpanel) ser det som ett av de mest potenta verktygen för att klara klimatkrisen. Ibland omfattar det även djur och social välfärd.

– Att till exempel dela upp åkermarken och ha fyra olika grödor på åkern är bättre för jorden, men vi tappar prisfördelarna som kommer med storskalig produktion, säger Christina.

Grönt från havet och bakterier

En viktig föda framåt är sjömat. Hela 70 procent av jordens yta består av vatten, ändå kommer bara två procent av vår matproduktion från havet. I framtiden kommer vi äta mer alger, tång och strandväxter.

På framtidens tallrik ser Christina också precisionsfermenterad mat.

– Tanken är att använda mikrober – bakterier – som tuggar i sig näring och spottar ur sig något annat som är önskvärt att få, som de protein, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler vi vill ha. Mikroberna kan odlas i stora tankar och blir som små skräddarsydda fabriker, förklarar Christina. På detta sätt produceras mat utan markodling. Den första mikrobfabriken inom EU byggs redan.

– Det är sinnessjukt coolt. Vi kommer behöva mindre odlingsyta och kan få all essentiell näring från den här typen av precisionsfermentering. Det är mind blowing tankemässigt att vi kan förflytta en så stor del av näringsproduktionen bort från jordbruksmark, säger Christina. Coolast just nu, enligt Christina, är Solar Foods produkt Solein – ett högpotent pulver med 60 procent protein, tre gånger mer än kött. Det produceras endast med hjälp av elektricitet och luft där ursprungs-ämnet är just en mikroorganism – mikrob. Pulvret som är slutprodukten fungerar som en ingrediens och kan användas i livsmedel. Och detta är något som kanske kommer att finnas på var mans tallrik i framtiden. – Men det går fortfarande att göra pannkaka på det, säger Christina och ler.

På framtidens inköpslista

• Precisionsfermenterad näring (protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler) i pulverform.
• Vildplockade råvaror som invasiva arten parkslide och örtväxten fjällkvanne.
• Personlig probiotika, adaptogener och boosters med vetenskapligt bevisad effekt på allt från
  immunsystem och mental skärpa till sömn och hud. Kultursorter och perenner som grå-ärtor och korallinser, samt perennt ris.
• Lågprocessad mat, speciellt växtbaserade köttalternativ.