IBS – ett samlingsnamn för flera magproblem

Irritable Bowel Syndrome, IBS, är en lite lurig sjukdomsdiagnos som drabbar mellan 15 och 20 procent av befolkningen. Det gör att IBS räknas som en av våra absolut vanligaste folksjukdomar. IBS är vad som kallas för en ”funktionell mag- och tarmstörning” vilket är läkarspråk för ”vi ser att du mår dåligt men vet inte varför”. Man kan alltså inte ta ett prov eller mäta om du har IBS utan det är i stället symptomen på sjukdomen som används för att ställa diagnosen.
Har man stora problem med magen tar läkaren först prover för att utesluta glutenintolerans, ulcerös kolit och andra mer allvarliga tarmsjukdomar. Hittas inget på dessa prover sätter läkaren diagnosen IBS.

Hjärnan kan påverka magen

Mentala faktorer som stress och brister i kommunikation mellan hjärna och tarm kan vara en del av orsaken till IBS, men det är långt ifrån så enkelt som att IBS är ett mentalt problem. För att kunna behandla IBS måste man därför titta på hela individen. Den utlösande faktorn hos en person behöver inte vara den samma som för någon annan.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) används framgångsrikt för att behandla IBS, eftersom hög stressnivå under längre tid kan vara en viktig anledning till sjukdomen. Det kan kännas märkligt att tankar och känslor leder till uppblåst mage men egentligen är det inte alls konstigt. Hjärnan är nervsystemets centraldator och styr samordningen mellan det mesta som ska hända i kroppen.

Stress påverkar bakterierna

När vi stressar utsöndras stresshormoner som förbereder kroppen på kamp eller flykt, samtidigt som aktiviteten i tarmarna dras ner kraftigt. För bakterierna i tarmen är det intressant på flera sätt. Dels kommer maginnehållet att stanna kvar längre och röra sig långsammare vilket gör att bakteriernas bildande av skadliga ämnen ökar. Dessutom fungerar stresshormonerna som tillväxtsignal för flera bakteriearter och kan göra att bakterier med negativ inverkan på tarmhälsan växer till. När de blir fler producerar de dessutom själva stresshormonerna noradrenalin och adrenalin vilket kan göra att du känner dig ännu mer uppjagad.

Magen kan påverka hjärnan

Att hjärnan påverkar magen är känt. Nu börjar forskare även mer och mer intressera sig för påverkan i motsatt riktning. Våra hormoner styrs bland annat från celler i magoch tarmkanalen, vilka kan ha inverkan på hur vi mår. Flera vanliga arter av bakterier i magen har förmågan att bilda serotonin. I hjärnan påverkar serotonin bland annat humöret, känslor av välmående och trötthet. Studier har visat att deprimerade patienter har förändringar i tarmbiotan med bland annat lägre nivåer av de serotoninproducerande bakterierna. Hur magen påverkar vårt psykiska välmående och beteende är därför just nu en het fråga bland näringsforskare.

3 vanliga magproblem

Alla individer har en unik tarmbiota och därför passar inte alla kostupplägg alla. Det finns dock ett antal allmänna tips som har bra effekt för de flesta med orolig mage. Prova gärna, men känn efter hur just din mage reagerar och lär dig av det.

1. Trög mage

Förstoppning kan ha flera orsaker. En viktig sådan är stress. Stresshormonerna gör att tarminnehållet rör sig långsammare vilket leder till att mer vätska dras ur tjocktarmen och gör avföringen hårdare.
En annan bidragande orsak är för lågt intag av vattenlösliga fibrer och vätska. Äter du ordentligt med fibrer och dricker tillräckligt mycket stannar vattnet i tarmarna i stället för att tas upp i kroppen. Det är anledningen till att de flesta huskurer mot förstoppning innehåller bär, frukt, havregrynsgröt och annan mat rik på vattenlösliga fibrer.
Även koffein kan hjälpa eftersom det stimulerar tarmarnas rörelser. Att njuta en stor kopp kaffe tillsammans med gröten på morgonen är alltså ingen dum idé.

2. Gasig mage

Blir du lätt uppsvälld och spänd av gasig mage har du med största sannolikhet en samling bakterier i magen som mår lite ”för bra" av maten du äter. Gaserna du märker av är helt enkelt ett resultat av den mat bakterierna bryter ner. Vanliga saker som ger problem är lök, bönor, mjölk med laktos och för mycket spannmål som vete och råg men även andra livsmedel kan bidra. Titta i en FODMAP-lista så hittar du fler exempel på vad som kan vara bra att äta och vad du bör undvika.

3. Lös mage

Även lös mage kan ha flera orsaker. Får man diarré på grund av en maginfektion så är det sjukdomen i sig som orsakar problemen, och har man diarré som inte går över bör man uppsöka läkare. Men många har besvär utan att ha en infektion. Problemet är då ofta besläktat med samma orsaker som vid förstoppning – och det är inte ovanligt att man har hård och lös mage om vartannat. Lösningen är alltså densamma; att se till att magen rör sig lagom fort. Lösliga fibrer är bra även här, det som nu utnyttjas är fibrernas förmåga att dra till sig vätska ur tarmarna och därmed göra tarminnehållet lite fastare.
Man kan exempelvis strössla lite chiafrön eller psylliumfrön över maten vid varje måltid under ett par dagar och se om det hjälper. Vid diarré kan det vara bra att undvika koffein eftersom det stimulerar tarmarnas rörelse.