Forskning har länge pekat på att magtarmkanalen och alla de mikroorganismer som finns där påverkar hela kroppen. I dag talas det om att obalans i tarmens bakteriesammansättning skulle kunna ha en koppling till bland annat diabetes, ledsjukdomar, fetma och cancer.
– Det finns tydliga bevis för att tarmen ligger till grund för flera hälsoproblem och det finns allt bättre evidens. Tarmens betydelse som organ har blivit extremt hett på alla fronter de senaste åren, säger Caroline Linninge, forskare i mikrobiologi och nutrition vid institutionen för livsmedelsteknik vid Lunds tekniska högskola.
På senare år talas det även om hur negativ stress kan påverka tarmen till det sämre. Än så länge finns det bäst studier på stressade möss, där forskare har upptäckt att stress leder till färre ”goda” bakterier, som laktobaciller, och fler sämre, inflammationsdrivande bakterier.
– Möss som stressades genom att de exempelvis fick byta burar reagerade med en minskad mångfald av bakterier i tarmen. Bakteriesammansättningen förändrades helt enkelt. Om det är samma för människor vet vi inte, men det vill vårt forskarlag ta reda på, säger Caroline Linninge.
Fiberrik mat och probiotika för tarmfloran
Frågan är hur vi kan påverka vår mage och tarm utöver den vanliga maten vi äter. Grönsaker, frukt, gryn och annan fiberrik mat lyfts fram då den fungerar som ”mat” åt de goda bakterierna, men även viss probiotika kan påverka positivt.
Lunds universitet har tidigare gjort en studie bland stressade studenter, vars salivprov hade en lägre stresshalt hos dem som ätit mjölksyrabakterier.
– Hälften av studenterna fick äta kapslar med den snälla bakterien Lactobacillus plantarum 299v och hälften fick placebokapslar utan bakterier. Under två veckor fick de äta preparatet. Gruppen som fick kapslar med laktobaciller visade signifikant lägre halt av stresshormonet kortisol i salivproverna än gruppen som fått placebokapslar, säger Caroline Linninge.
Koppling mellan psykisk ohälsa och tarmfloran
Stress och psykisk ohälsa är folksjukdomar i dagens samhälle. Forskarna i Lund vill framför allt undersöka om en balanserad tarmflora kan bromsa de negativa effekterna.
– Generellt kan man säga att en hög mångfald gör att bakteriefloran är mer motståndskraftig mot olika förändringar, säger Caroline Linninge som fortsätter:
– Kring mångfaldens betydelse finns det många studier, men det är ännu oklart hur tarmflora och stress hänger ihop. Hon nämner flera intressanta parallella fynd, där man till exempel i studier på deprimerade vuxna har sett en avvikande tarmflora med lägre biologisk mångfald. Exakt vad som sker i tarmen är svårt att säga. En hypotes, enligt Caroline Linninge, för hur mångfalden kan öka är att mjölksyrabakteriernas ämnesomsättning avger näring som de andra bakterierna i sin tur kan leva av, så att det blir en positiv effekt. Om tarmfloran påverkas på motsvarande sätt vid stress är det än så länge ingen som vet.
Värdefulla mjölksyrabakterier
Forskarlaget med Caroline Linninge håller nu på att analysera resultaten och bakteriesammansättningen i tarmen hos 59 högstressade och lågstressade män i åldern 19–35 år efter att de fått svara på ett frågeformulär och lämna in prover. Just probiotikan Lactobacillus plantarum 299v lyfts fram som en särskilt nyttig och värdefull bakteriestam. Det är också en bakterie som finns naturligt i surkål, kapris och gröna oliver, berättar Caroline Linninge. Troligen är det själva inbindningen av bakterien i tarmluddet som fungerar bra i kombination med att de kan bryta ned näringsrik mat, som exempelvis bär.
– Lactobacillus plantarum 299v är bra på att fästa på tarmslemhinnan och kan bryta ned tanniner som finns till exempel i blåbär. I och med detta skapas samma inflammationshämmande ämne som finns i Ipren och ser ut att minska inflammation i tarmen.
Om övrig probiotika också kan bromsa negativa effekter av stress återstår att se menar forskaren. Ännu har det inte gjorts så många studier. Caroline Linninge betonar att probiotika alltid bör saluföras med en definition av vilka bakteriestammar det handlar om.
– Det bör stå tydligt på produkten vad den innehåller, säger hon och lägger till:
– Kosttillskott ska naturligtvis inte konkurrera ut vanlig mat. Men mycket av det man äter är värmebehandlat och innehåller inte levande bakterier. För att få i sig levande mjölksyrabakterier kan det vara bra att ta probiotiskt kosttillskott.
EN TARM FULL AV BAKTERIER
Människans tjocktarm består av en uppsjö av olika bakterier; man räknar med 500 till 1000 olika arter och det är stor skillnad i bakteriefloran mellan olika personer. Bakterierna behövs för att maten ska smälta och näringen tas om hand. Tarmbakterierna behövs också för att hålla igång kroppens immunsystem, men för det krävs en balanserad tarmflora med många olika bakteriearter.
När passar det att äta Sporebiotic?
1. VID OBALANSERAD TARMFLORA Misstänker du att det inte står helt rätt till bland bakterierna i magen? De sporbaserade mjölksyrabakterierna är unika eftersom de tar sig hela vägen ner till tjocktarmen där de gör nytta.
2. VID EN ANTIBIOTIKAKUR Tarmfloran slås lätt ur balans under en antibiotikakur, vilket kan skapa problem med magen och immunsystemet. Det är viktigt att stötta tarmfloran för att förhindra överväxt av skadliga mikroorganismer.
3. VID LÄCKANDE TARM Bakteriestammarna som används i Sporebiotic har visat sig gynnsamma vid förekomsten av läckande tarm, ett tillstånd där de små hål vi har i tarmen blir för stora och riskerar att släppa igenom skadliga ämnen.
4. VID UPPBLÅST MAGE Sporebiotic har i studier haft god effekt på att minska ammoniak- och vätgasproduktionen i tarmen vid matsmältning, något som är en vanlig orsak till gaser och uppblåsthet.
5. VID HISTAMININTOLERANS Många vanliga tillskott av mjölksyrabakterier producerar histaminer och tåls därför sämre av de med histaminintolerans. Sporebiotic producerar dock inga histaminer.
6. FÖR SLEMHINNORNA Bakteriefloran i tarmen samspelar med floran i ditt underliv. Mjölksyrabakterier fäster i slemhinnorna i både tarm och slida, och kan såldes verka för mikrobiotisk balans även där.
