Under större delen av vår tid på jorden har våra förfäder befunnit sig i ett tillstånd av hunger, där de har ätit för att de har varit hungriga. I dagens matkultur har vi slutat att känna vad eller hur mycket kroppen behöver och i stället börjat känsloäta. Det menar bokaktuella Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, där hon forskar på aptitkontroll och hälsosam mat.
– Vi har fått en hunger som inte längre handlar om hunger och mättnad utan om lust, där man äter för att man vill ha omväxling, avkoppling, vill bli glad eller få lite energi. Detta är möjligt tack vare vår stressiga livsstil, men också för att vi har tillgång till obegränsade mängder med socker på ett sätt vi aldrig genom historien har haft.
WHO striktare än Sverige
Sverige har mindre strikta kostråd angående det farliga vita sockret än världshälsoorganisationen WHO, som rekommenderar att vuxna äter max 8,5 sockerbitar per dag.
I dagsläget får varje svensk i genomsnitt i sig nästan det dubbla – 13 sockerbitar per person och dag – endast från läsk och godis. Utöver detta tillkommer det tillsatta sockret som döljs i maten.
Det här är orimligt, enligt Charlotte Erlanson-Albertsson, som menar att sockret är orsaken till våra nya folksjukdomar som diabetes, bukfetma och åderförkalkning och att socker även leder till tidigt åldrande, inflammationer och i förlängningen också till sjukdomar som Alzheimer och Parkinson.
– Det ska vara nolltolerans mot det tillsatta sockret, eftersom det inte tillför några näringsämnen över huvud taget.
Varnar för söta drycker
Och just söta drycker är extra förrädiskt, förklarar Charlotte Erlanson-Albertsson.
– Den söta smaken är en aptitretare till att fortsätta äta och dricka. Hög sockerhalt utan fibrer ger också en dramatisk blodsockerstegring, en ökad insulinfrisättning och en lika dramatisk blodsockersänkning.
De ständiga blodsockersvängningarna som vi utsätter våra kroppar för innebär stora påfrestningar för vårt hormon- och nervsystem och tröttar ut bukspottskörteln med upprepade krav på insulin som ska ta hand om sockret.
– Utöver det tillsatta sockret har vi också det dolda, som finns i bland annat juice, flingor och bröd och andra populära produkter som uppfattas som nyttiga – som exempelvis sötad kvarg – vilket gör att vi inte märker hur mycket socker vi faktiskt får i oss.
Vi måste alltså läsa innehållsförteckningen och räkna på totalmängden socker per dag. Men det är inte alltid helt lätt.
Det bästa är att försöka vänja sig vid mindre sötma, enligt Charlotte Erlanson-Albertsson.
Biologin hjälper till. Känsligheten för det söta ökar och efter ett tag är vi inte lika förtjusta i sötsaker längre.
– Fundera över ditt behov att allt ska smaka sött. Ofta behöver man träna på er smaker för att vänja av sig med suget. Efter ett tag utan socker märker man att läsk och godis är nästan olidligt sött.
TEXT: TINA HARR
