Så här under de första månaderna av året är det många som sparkar igång det nya, hälsosamma livet med en rivstart. Men att försöka pressa in en massa nya goda vanor i en redan sprickfärdig kalender kan snabbt leda till uppgivenhet.

Är din kropp inte van vid hård träning är det dessutom lätt att du blir skadad. Och med en alltför strikt diet med alltför lite näring är risken överhängande att du förr eller senare ger vika för en plötslig hungerattack och sätter i dig hela lådan med överbliven julchoklad på fem minuter, för att få upp blodsockret till en dräglig nivå.

Känner du igen dig? Det är i så fall inte hela världen. Och det är heller inte för sent att vända skutan på rätt köl.

Giorgio Grossi, stressforskare, docent i psykologi, legitimerad psykoterapeut och författare till böckerna I balans och Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi, möter dagligen patienter som gått in i väggen efter att ha tagit på sig för mycket.

Det är ofta personer som tänker att det är allt eller inget som gäller.

– Vi talar hellre om myrsteg, säger Giorgio Grossi. Att ta små, hanterbara steg, men att göra det konsekvent. Det är så man skapar stora förändringar.

Fundera igenom dina löften noga

Istället för att se första januari som ett slags avgörande nu-eller-aldrig-datum har du alltså större chans att lyckas om du funderar igenom dina löften noga, formulerar konkreta mål, tänker långsiktigt och mjukstartar med en liten förändring i taget.

Och istället för att gräva ner dig i självanklagelser när du åker på ett bakslag är det bättre att försöka acceptera det som hände och ta nya friska tag.

– Om man tänker att allt är kört eller att misstaget är ett bevis på att man är dålig, svag och saknar disciplin är det lätt att man ger upp. Men istället för att se tanken som en objektiv sanning kan man se den som just bara en tanke – och gå till gymmet, säger Giorgio Grossi.

En våg av ny forskning visar samtidigt att vi har större chans att få bukt med dåliga vanor och förbättra våra resultat om vi inte straffar oss själva utan förhåller oss vänligt och förstående till våra misslyckanden.

Begreppet kallas self-compassion (ungefär ”självmedkänsla”) och går bland annat ut på att anklagande tankar leder till känslor av stress och hot, medan förlåtande tankar leder till känslor av trygghet.

När vi känner oss trygga blir vi mer kreativa och fattar bättre beslut, samtidigt som vi i mindre utsträckning exempelvis faller för negativa impulser som att tröstäta.

Leva hälsosamt är ett dagligt beslut

Om du alltså inte alltid lever upp till dina egna krav bör du inte sträcka dig efter piskan, utan se bakslagen som en nyttig lärdom och blicka framåt. På det viset har du större chans att nå ditt mål, att kanske bli starkare, uthålligare eller att nå en hälsosam vikt. Och du kommer också att må betydligt bättre på vägen.

Det där sista är inte minst viktigt. Att leva hälsosamt är trots allt inte något straff för tidigare synder. Det är något du varje dag väljer att göra för att ta hand om dig själv.

Giorgio Grossi påpekar att den centrala fråga vi bör ställa oss när det gäller nyårslöften är: Varför gör jag det här?

– Handen på hjärtat: Är detta något jag själv innerst inne vill? Om alla hade älskat mig ändå, hade jag ändå velat göra de här förändringarna? Om det inte är så är det lätt att det blir uppförsbacke. Men om vi gör en förändring för vår egen skull kan även själva resan bli lustfylld!

Text och illustration: Marit Furn