Bakom frostade glasrutor på Södermalm i Stockholm döljer sig Lofsangruppens väldesignade träningsstudio. Med schackrutigt golv och färgstarka fondtapeter känns det mer som man är hemma hos Lovisa – känd som ”Lofsan” – än på ett svettigt gym. Hon sätter på en kanna kaffe och slår sig ned i soffgruppen med utsikt över träningssalen. Där bland skivstänger och karamellfärgade kettlebells syns en av coacherna peppa en klient att göra fler armhävningar än hon trodde var möjligt.
– Livet är kort och går fort. Jag tycker att man ska satsa på träning som ger så stora resultat att även om det ibland inte är roligt under passet – så känns det roligt lång tid efteråt!
"Vi garvar mycket tillsammans"
Träning har alltid haft en stor roll i Lovisas liv. Hon har tävlat på landslagsnivå i kanot, tränar kampsport och är utbildad idrottslärare, personlig tränare och kostrådgivare. I dag jobbar hon som träningsexpert på TV4, skriver böcker och driver det egna företaget Lofsangruppen. Varje vecka inspirerar hon, tillsammans med träningsfrälsta kompisen Jessica Almenäs, tiotusentals följare i Träningspodden med Jessica och Lofsan. Duon möttes då de båda jobbade med Nyhetsmorgon på TV4 – och klickade.
– Vi garvar mycket och tar inte allt på blodigt allvar som många i träningsbranschen gör. Fast vi är också sjukt olika. Det finns en dynamik mellan oss som vi båda gillar, vi möter motstånd i varandra. Jessica är mer spontan än jag och gillar att jag ifrågasätter henne och tvingar henne att tänka två varv till.
– Och Lovisa lär mig massor om motivation och träning, säger Jessica.
Släpper träningsböcker för kvinnor
Förra året släpptes deras första träningsbok Stora Löparboken för kvinnor. Jessica hade själv nyss sprungit sitt första maraton, löparboomen i Sverige peakade och bokförsäljningen likaså.
– Men nu är det inte ”good enough” att bara springa en mil, utan du måste köra hinderbanelopp och springa genom eld och elstötar och få 20 gladiatorer över dig, säger Lovisa och skrattar.
Den nya boken handlar om styrketräning och är enligt Lovisa den perfekta julklappen för alla som vill komma igång med träningen efter julhelgens festmåltider.
– Många kvinnor har efterfrågat en bok om styrketräning. De känner sig osäkra på gymmet och vet inte riktigt vad de ska göra, förklarar hon. Ett mål med boken är att flytta ut alla kvinnor som trängs i gruppträningssalen till gymmets stora styrketräningsytor, som männen hittills har haft monopol på.
Vill se fler kvinnor på gymmet
– Jag vill att kvinnor ska tycka att det är självklart att gå in bland skivstängerna och lyfta vikter. De ska kunna följa ett program, ha en plan för vad de ska göra varje pass och veta vad syftet är med deras träning.
Lovisa och Jessica vill gärna se fler starka tjejer ta plats på gymmet såväl som på andra arenor.
– Begreppet styrka innebär många olika saker för mig. Dels den fysiska styrkan, dels den mentala – och de går ju hand i hand. När jag har en stark kropp funkar också knoppen bättre, säger Jessica. Livet som ensamstående tvåbarnsmamma med ett krävande jobb är inte alltid en dans på rosor, ens om man är programledare i Let’s Dance.
– Min fysiska styrka gör att jag orkar med vardagen. Att jag orkar släpa hem tunga matkassar från affären varje dag. Eller bära barnen till sängen när de somnat i soffan. Eller sitta på en kontorsstol åtta timmar om dagen utan att få ont i nacke och rygg. Eller som i mitt jobb, stå i höga klackar i flera timmar och hålla in magen i en trång klänning, säger Jessica.
"Jag var i eländig fysisk form"
– Sedan jag började träna kontinuerligt har jag blivit mycket bättre på mitt jobb som programledare. Jag har också blivit en bättre och gladare mamma, flickvän och vän.
Träningen har haft en stor plats i Jessicas liv. Hon har tävlat i slalom, spelat basket på elitnivå, hållit på med ridning och orientering. Men när karriären tog fart och barnen föddes gick det inte längre att leva på gamla meriter.
– När jag hade fått mitt andra barn var jag i ganska eländig fysisk form. Jag hade ständigt ont i nacke och rygg, dålig hållning och huvudvärk och ganska dåligt humör för det mesta, berättar Jessica. Det var först när hon kom igång med kontinuerlig PT-träning som Jessica insåg hur mycket träningen betyder för hennes välbefinnande.
Livet förändrades med barnen
Också för Lovisa förändrades livet när barnen kom. Sönerna Sixten och Baxter föddes inom loppet av 14 månader.
– Första graviditeten var jag sjukskriven och fick ett halvårs träningsuppehåll vilket var nyttigt för mig. Innan var jag ganska egoistisk med min träning och mina arbetstider. För mig blev utmaningen att minska mitt träningsfokus och behålla träningsglädjen. Det var en supermotiverad Lovisa som drog igång träningen efter graviditeterna. Men hon hade också ändrat sina prioriteringar.
– Jag hade fått tid att tänka på hur jag vill leva och började träna korta effektiva pass för att få resultat, i stället för att träna för träningens skull. Jag sållade hårt i min vardag och plockade bort allt som inte gav mig något, som vissa vänskapsrelationer, och jag valde att tjäna mindre pengar men få fler fria timmar per dygn. För varken arbete eller träning får ske till vilket pris som helst, det är Lovisa och Jessica överens om.
– Ibland känns livet som ett enda enormt och olösligt pussel. Man ska hämta och lämna barn i skola och på aktiviteter, gå på fotbollsmatcher och göra matsäckar till utflykter, jobba heltid, vara en någorlunda närvarande flickvän och så ska man ovanpå det hinna med att träna också! Det är ingen enkel ekvation, säger Jessica.
Drabbades av utmattningssyndrom
För Jessica ledde en hektisk tillvaro som populär programledare och pendlande småbarnsmamma, med yngste sonen Dylan i Norge och äldsta sonen Jack i Sverige, rakt in i väggen.
– Jag drabbades av utmattningssyndrom sommaren 2015. Då var min energinivå så låg att jag nästan inte orkade träna alls. Immunförsvaret var helt satt ur spel och jag hade diverse halsinfektioner och virus som avlöste varandra, berättar Jessica.
I månader hade hon tränat för att springa maraton i Reykjavik – men hälsan satte stopp. Loppet ställdes in och besvikelsen var stor för vinnarskallen Jessica.
– Jag är ju inte en sån som misslyckas! Det kändes som om jag svek mig själv, min maratonkompis Linda och alla som inspirerats av mig och följt min resa i sociala medier. Tills jag plötsligt insåg att det faktiskt inte var hela världen. Det kommer ju fler lopp och det finns viktigare saker här i livet ...
I dag försöker hon sätta sig själv och sitt välmående först. Hon har landat i Sverige med en ny kärlek vid sin sida, och hon har hittat tillbaka till löpning och styrketräning.
Hemligheten stavas "balans"
– Det kan kännas ganska egoistiskt att lägga tid på träning när det alltid finns en massa annat att göra. Men jag ser det inte riktigt så. Visst är träningen en investering i mig själv, men det är också en investering i alla runt omkring mig, säger Jessica. Julen står för dörren och som för alla småbarnsmammor innebär det att även julpyntande, julbak och julklappshandlande ska pressas in i en redan stressig vardag. Men Lovisa totalvägrar julstressen:
– Varför utsätta sig för hetsen att köpa tusen julklappar, ordna adventsfikor, laga mat i dagar och äta den på två timmar? Kan jag undvika sådana moment så gör jag det. Mitt råd till alla är att tagga ner – ingen annan dömer dig utifrån hur du firar jul. Balans är hemligheten.
För Lovisa är balans synonymt med att känna sig tillräcklig.
– Man har alltid saker som kräver fokus och tid. Vissa perioder kräver barn eller relationer mer och det är viktigt att prioritera så att man känner sig tillräcklig. Förra året hade jag som mål att säga ”Nej”. Det var min mission – och det var jättesvårt! Ibland kunde jag höra mig själv säga ja och fick mejla i efterhand och säga nej, säger Lovisa med ett skratt.
För att orka med sitt aktiva liv försöker Lovisa somna vid elva för att vakna pigg vid sju. En dålig dag beror ofta på sömnbrist. Och målet är förstås att må bra.
– För mig är hälsa en spontan känsla – att vakna på morgonen hyfsat utvilad och glad, smärtfri, närvarande och peppad för vad som ska komma under dagen. Träningen påverkar alla delarna, menar Lovisa.
TEXT: SOFIA ZETTERMAN
