Är du en typisk ”huttrare” som börjar skaka i kroppen om du klätt dig för dåligt? Grattis! Det innebär att du är duktig på att hålla din djupa kropps- temperatur intakt. Dessutom får du signaler tidigt om att du behöver klä på dig för att inte bli för kall.
– Vi är duktiga på att försvara oss beteendemässigt. Vi har ett beteende som slår in tidigt, vi börjar röra på oss, söker skydd eller klär på oss när vi känner oss kalla. Men ju mer nerkylda vi blir desto sämre blir vår mentala förmåga, säger Roger Kölegård, forskare i omgivningsfysiologi vid KTH.
Kyla aktiverar hjärnan
Har vi för lite kläder på oss kommer vår hjärna att uppfatta det och tala om för oss att det är dags att agera.
– Sensorer i huden känner av när det blir en temperaturändring och skickar signaler till hypofysen, som via nervsystemet gör så att blodgenomströmningen i huden minskar, säger han.
Huden börjar kännas kall och kroppen ställer in sig på att fokusera på att hålla värmen i kärnan istället. Om vi inte klär på oss mer kommer vi börja känna oss stela i kroppen.
– Det är musklerna som jobbar för att öka på blodgenomströmningen, säger Roger Kölegård.
Kroppen är påverkningsbar
Varför vi fryser olika mycket är inte klarlagt. Funktionen i blodkärlen och nervsystemet är olika och till största delen genetisk. Men det finns möjlighet att påverka systemet och vänja sig vid viss kyla.
– Den fysiologiska anpassningen är inte så stark. Men om man inte är så van vid kyla minskar blodgenomblödningen snabbare till händer och fötter och du blir klumpig i handen. Om du är van vid att vara ute i kyla kan du vara utan vantar längre, förklarar han. Det är därför vi tycker att det känns kallare i början av vintern än i slutet, trots att temperaturen är densamma.
Bra att börja huttra tidigt
Hur nedkylda vi ska bli innan vi börjar huttra är individuellt. För en del sker det vid en kroppstemperatur på 35 grader, medan andra börjar skaka tidigare.
– Huttring är att man använder skelettmuskulaturen för att åstadkomma värme. Det är bra om man börjar huttra tidigt för då kan man försvara sin djupa kroppstemperatur. Vår kropp är känslig för nedkylning, redan efter ett par grader börjar kroppsfunktionen försämras. För cellerna i kroppen är det viktigt med 37 grader, säger Roger Kölegård.
Hur kroppen reagerar är till större delen genetiskt, men köldskador i händer och tår ökar vid rökning.
– Om du är rökare ska du undvika att tända en cigarett i stark kyla. Rökning gör att blodkärlen i huden drar ihop sig ännu mer, säger han.
Vissa drabbas lättare av köldskador
Vissa individer har lättare att bli nedkylda i kroppskärnan och riskerar därför lättare att frysa ihjäl, medan andra – ofta de som huttrar mycket – har lättare att drabbas av kylskada eller den allvarligare formen, förfrysningsskada. Dåliga skor med för tunn sula kan göra att vi känner av stickningar i tårna vid kallt väder. Plötsligt kan vi kanske inte känna våra tår alls.
– Det är symtomen på lätt nedkylning. Problemet är att du inte känner skillnaden mellan tappad känsel i tårna och köldskada. Här är tiden avgörande, säger han.
Du behöver ta dig inomhus och tina upp tårna igen. En lättare kylskada känns igen genom att det utsatta hudområdet känns ömt, kallt och har antagit en annan färgton åt det vita eller röda hållet.
– Om du har ont har du fått påverkan på nerverna. Om du blir vit saknas blod i det hudavsnittet, förklarar han.
Svårt att återhämta sig från förfrysningsskada
En så kallad förfrysningsskada är värre. I värsta fall kan kroppsdelar som tår trilla av.
– Om temperaturen blir så låg så att vävnaden fryser skapas iskristaller i huden som mekaniskt skadar delar av vävnaden. Då har du en riktig förfrysningsskada, som är svårare att återhämta sig ifrån, säger han. Men en lättare kylskada klarar huden långsiktigt bra, även om man ibland kan uppleva en ökad köldkänslighet i det utsatta området.
Drick mycket när du är förkyld!
Vätskan hjälper till att fukta slemhinnorna som lätt blir torra och mer infektionskänsliga under en förkylning. Varmt vatten, kanske med honung, kan vara lenande och lättdrucket, men vanligt kallt vatten fungerar också.
Är det en myt att vi blir förkylda av kyla?
Vi frågade Tohr Nilsson, överläkare och specialist i arbets- och miljömedicin vid Sundsvalls sjukhus.
– Nej, det är inte en myt. Vi kan se över världen hur influensaepidemierna påverkas av kyligt väder. Dels får influensavirus och bakterier en annan rörlighet i kall och torr luft som gör att de sprider sig längre.
Den andra aspekten är att det är mer gynnsamt för en del bakterier att växa till sig i kallare temperaturer. Bakterierna trivs bättre på den kalla slemhinnan. Dessutom kan man ha mindre slem på slemhinnorna som gör att man blir mer sårbar när man blir kall. Indirekt medför ju också kyla att vi är närmare varandra, eftersom vi är mer inomhus på vintern.
Vad händer i kroppen?
37 grader: Stel i kroppen
När kroppstemperaturen går under 37 grader börjar ytliga blodkärl dra ihop sig och musklerna jobba för att öka på blodgenomströmningen.
37-35 grader: Huttrar
Snart börjar kroppen huttra och tänderna skaka. Skelettmuskulaturen jobbar för att åstadkomma värme.
35-28 grader: Huttrandet upphör
Om kroppstemperaturen går under 35 grader börjar ämnesomsättningen gå ner och kroppen gå på sparlåga. Vanligen upphör huttrandet. Nervsystem påverkas och motorik, tal och tankeförmåga 32 försämras.
28 grader: Medvetslös
Är kroppen nedkyld till 28 grader blir de flesta personer medvetslösa. Hjärtat slår långsamt och det finns påtaglig risk för hjärtrytmrubbning eller till och med hjärtstillestånd. Muskulaturen blir stel.
28-21 grader: Kritiskt tillstånd
Går kroppstemperaturen under 28 grader är det svårt att se skillnad på en levande och en död person. Kroppen uppfattas som likstel, andningen är ytlig och så långsam att den är svår att uppfatta. Hjärtslagen är så svaga att det kan gå en hel minut mellan slagen.
