Hälsoguiden
Bli vän med dina tarmbakterier

Bli vän med dina tarmbakterier

Tarmen är inte bara en plats för allt vi stoppar i oss, den är även hemvist för många miljarder mikroorganismer. Med hjälp av listiga nervceller och ungefär ett kilo bakterier utgör tarmen den huvudsakliga delen av vårt immunsystem.

Läs mer

Tarmen är något vi inte så gärna pratar öppet om. Vi pratar hellre om fjärilar i magen än om bakterierna som bor där. Men det borde vi ändra på, menar David Jonsson, näringsfysiolog och författare till boken Magsmart. Det mest omvälvande forskningsområdet inom näringslära just nu handlar nämligen om vår mag-tarmkanal och om hur mikroorganismerna där påverkar vår hälsa.


– Vi har länge känt till att våra tarmar innehåller en stor mängd bakterier men det är först de senaste åren som vi har börjat förstå mer exakt hur de påverkar oss och vilken stor betydelse vårt inre ekosystem har, säger David Jonsson.


– Faktum är att det blir svårare och svårare att dra en tydlig gräns mellan vad som är ”vi” och vad som är våra inneboende mikroorganismer, så tätt sammanlänkad är vår symbios med dem. Man skulle kunna säga att du är ett ekosystem, säger David.


Stor mångfald av bakterier är positivt

Att ha en stor mångfald av bakterier i magen anses positivt, medan en mindre artrik tarmbiota förknippas med sämre hälsa. För att vi ska må bra, måste det finnas en rik variation och en balans mellan onda och goda bakterier.
Något entydigt svar för hur vi genom kost och livsstil kan påverka vår tarmbiota har forskare ännu inte. Men det finns ändå vissa riktlinjer för hur vi skapar en gynnsam miljö för våra tarmbakterier, menar David Jonsson:


– Kort sammanfattat har för mycket snabbmat, socker och hårt processade livsmedel negativa effekter på magen. Socker gynnar till exempel tillväxten av de bakterier som har negativa effekter på vår hälsa. Men problemet är inte bara själva sockret. En sockerrik diet är dessutom oftast fattig på sådant som magen gillar, till exempel rätt sorts fibrer. Framför allt är det vattenlösliga, fermenterbara fibrer som fungerar som mat åt våra tarmbakterier.
Olika kostfibrer påverkar tarmbiotan på olika sätt, vilket ger olika hälsoeffekter. 


Men David är också noga med att påpeka att vilken effekt du får beror på den unika uppsättning bakterier du har i din mage. Livsmedel som är bra för en person kan vara dåliga för en annan.
David ser gärna att vi undviker mat som produceras i fabriker och i högre grad tillagar maten själva, med magsmarta, snälla metoder.


– Om man bara ska ha en kostregel att följa, försök då att äta så mycket naturlig, oprocessad mat som möjligt, med en hyfsad variation. Då sköter sig resten mer eller mindre av sig självt.


*Tarmbiota…

… eller "mikrobiota" är en modernare benämning på vad som tidigare kallades tarmflora. Eftersom ”flora” egentligen syftar på växter använder man i dag i stället ”biota” som syftar på de levande organismerna på en viss plats.



TEXT LOVISA BERGSTRAND