Vårt arbetsminne är begränsat och känsligt för påverkan, både av miljön runt oss och de saker som ska utföras. Om du sitter i ett kon- torslandskap, samtidigt som du bollar olika uppgifter, telefonsamtal och mejl, är det normalt om vissa saker glöms bort.
– När belastningen är stor får alla saker inte plats i närminnet och vi glömmer och tappar fokus. Prestationen går ner, säger Cecilia Stenfors, som forskar och föreläser om minne, koncentration och stress på Karolinska Institutet.
Hon intygar att tillfällig glömska och virrighet inte är farligt.
– Många lever ju fullproppade liv med familj, arbete och aktiviteter. Då blir det lätt för mycket att hålla reda på. Vår mentala kapacitet varierar beroende på hur mycket vi har omkring oss och hur trötta vi är. Det är vanligt att känna viss tankspriddhet, säger hon.
När glömskan blir en varningssignal
Men när blir glömskan, virrigheten och den sämre koncentrationsförmågan tecken på något allvarligare? En varningssignal är om du upplever dåligt minne och koncentration även i lugnare situationer.
– Om det blir ett generellt tillstånd och du inte klarar av saker som du har gjort innan – även efter några dagars återhämtning – är det en signal. Det kan till exempel vara att man tappar tråden i samtal och möten, har svårt att koncentrera sig på att läsa eller formulera texter, säger Cecilia Stenfors.
Nuförtiden har många mentalt krävande arbeten och då kan sådana problem bli extra påtagliga och besvärande säger hon.
– Det kan bli en nedåtgående spiral. Man kanske kommer efter på jobbet och känner mer press och försöker hålla skenet uppe genom att jobba ännu mer. Då riskerar återhämtningen att bli sämre.
Anna Bennich Karlstedt är psykolog med KBT-inriktning och har skrivit boken Sjukt stressad.
– Vi människor är lite olika mycket glömska. Att vara disträ och glömma gympapåsen kanske man alltid har gjort. Men när man också börjar missa viktiga möteneller glömmer att hämta barnen på fritids, då är det en skillnad och sannolikt ett tecken på för mycket uppvarvning, säger hon.
En uppvarvning som i längden kan leda till utmattningssyndrom.
– Symptom som minnes- och koncentrationsbesvär kommer ofta ganska tidigt. Andra symptom är oro, ångest, irritabilitet och nedstämdhet, säger Cecilia Stenfors.
"Sluta vara så effektiv"
Anna Bennich Karlstedt hjälper personer att komma tillrätta med såväl utmattningsreaktioner som vardagsstressen. Hon tycker att vi måste sluta att vara effektiva varje minut på dygnet. Det som händer när du alltid försöker tjäna några minuter här och där – letar efter den kortaste kön i mata ären, borstar tänderna i duschen, eller svarar på ett mejl när du sitter på toa – är att du har ett nästan konstant påslag av stress i kroppen.
– Tidssparandet tycks sitta i ryggraden numera, i hela vårt samhälle. Vi tar inte de välbehövliga pauserna som kan göra jättestor skillnad för vårt mående över tid. Så börja träna på tvärtom, ät långsamt, lägg bort telefonen vid matbordet, välj den längsta kön i affären, säger hon.
Långvarig stress utan återhämtning är farlig. Men hur lång tid är egentligen för länge?
– Den frågan får jag ofta. Men hur vi reagerar på stressen är individuellt. Det är så många faktorer som spelar in. Hur bra djupsömn vi har när vi väl sover till exempel. Är du i stort sett uppvarvad hela din vakna tid, har rationaliserat bort fysisk aktivitet och dessutom sover dåligt kommer du att få er varningssignaler, säger Anna Bennich Karlstedt.
TEXT: KAJSA SANDIN
